Flygutbildning PPL

Inledning

Den praktiska flygutbildningen är oftast den del av flygutbildningen som alla ser fram emot.

Syftet med den är att ge den blivande piloten kunskap om den hantverksmässiga hanteringen av flygplanet i olika situationer, men också att forma en omdömesgill befälhavare.

Med omdömesgill befälhavare menar vi en pilot som är medveten om sin egna begränsningar och förmågor, flygplanets prestanda samt lagar och bestämmelser så att denne i alla lägen tar kloka beslut som inte äventyrar den egna eller andras säkerhet.

I den praktiska utbildningen skall dom teoretiska kunskaperna tillämpas i form av kunskaper om flygplanet i samband med tillsyner före flygning för att avgöra om flygplanet är flygdugligt, kunskaperna om aerodynamik för att förstå varför flygplanet rör sig på ett visst sätt i luften och varför vingarna i vissa lägen tappar lyftkraften m.m.

Den praktiska utbildningen kan grovt delas in i 6 faser eller grundläggande skeden: manöverträning, start och landning, nödträning, ensamflygning, navigering och inte minst hantering av flygplanet på marken. Under dom 45 flygtimmar som utbildningen skall omfatta så varvas dessa faser in i varandra varför du som elev troligen inte kan urskilja faserna men för att underlätta beskrivningen av utbildningen är det en bra utgångspunkt.
Den formella flygutbildningen avslutas med ett flygprov, som ger behörighet att fortsätta lärandet på egen hand.

Varje flyglektion omfattar 45 till 60 min flygning och inleds med en genomgång av övningen, tillsyn av flygplanet  före flygning och avslutas med rangering av flygplanet (ställa in flygplanet i hangaren), journalföring av flygningen och genomgång efter flygning. Tidpunkterna för flyglektionerna överenskoms mellan elev och instruktör.

Du som vill ha mer information om vår flygutbildning, skicka gärna ett mail till utbildning[at]umeaflygklubb.se

Grundläggande manöverträning

Detta moment börjar med demonstration och tillämpning av aerodynamikkunskaperna om rodrens primära och sekundära verkan och deras icke önskade verkan. Fortsätter sen med flygning rakt fram med bibehållen höjd (planflykt). Här börjar också den precisionsträning som är grunden för fortsättningen.

Kommande lektioner ägnas åt stigning och plané (sjunk), svängar, flygning med låg fart, stall (när vingen tappar lyftkraft) och koordinationsövningar i form av vingtippning.

Syftet med skedet är att eleven skall kunna manövrera flygplanet med bra roderkoordination i de olika momenten samt på ett säkert sätt kunna hantera flygplanet i gränslägessituationer.

Start och landning (Touch-and-go landings – TGL)

Start och framför allt landning upplevs av många elever som det mest utmanande momentet under flygutbildningen, och troligen inte utan orsak om man studerar tillbud och olyckor.

Att nå en lämplig stegring av svårighetsgraden för eleverna i detta moment är en av instruktörens verkliga utmaninger eftersom vi inte styr över väderförhållandena.

En kort beskrivning av övningen: från startposition på banan, start och stigning rakt fram till 500 ft över flygplatsen, vänstersväng och fortsatt stigning till 1000 ft över flygplatsen, vänstersväng in på medvindslinjen, tvärs stättningspunkten påbörjas landningförberedelserna, fortsättning på medvindslinjen med bibehållen höjd till en punkt 45 grader från banans riktning, vänstersväng in på baslinjen och sjunk ner mot angöringspunkten till final, vänstersväng in på final, etablering av fart mot riktningspunkt i banans början, c.a 10 m över banan påbörjas upptagning och utflytning under fart och höjdreducering som avslutas med sättning på huvudstället, utrullning med kurshållning, pådrag till full effekt och nytt trafikvarv. Här har vi inte tagit med hantering av klaff, förgasarvarmluft, bränsleblandning, bränslepump m.m. eller flygradiotrafiken. Den senare sköts inledningsvis av instruktören men ansvaret förflyttas successivt över till eleven.

För att eleven skall få bra känsla för flygningen strävar vi efter att dom första TGL-passen skall ske i lugna vindförhållanden, för att i senare skeden kunna genomföras i sidvind upp till gränsvärden enligt flyghandboken.

I TGL-skedet ingår också träning i bedömningslandning, d.v.s. landning med motorn på tomgång från en given punkt 1000 ft över och 1 km från flygplatsen.

Syftet med TGL-skedet är dels att lära eleven rätt beteende på och kring en flygplats och att på ett säkert sätt kunna landa flygplanet under varierande förhållanden.       (sidbörjan)

Nödträning

Våra flygplan, och alla andra, är full manöverdugliga även om motorn slutar ge dragkraft, men för att hålla manöverfart så förlorar vi höjd och når så småningom marken. Utöver motorstörningar ingår i nödträningen hantering av exempelvis elfel, instrumentfel och radiofel. Grunderna för hantering av dessa fel hämtas från teoriämnet Flygplanlära.

Syftet med nödträningen är att eleven på ett lungt och genomtänkt sätt skall välja lämpligaste nödlandningsplats, genomföra kontroller och åtgärder enligt nödchecklistan, flyga till utgångsläge för bedömningslandning på vald nödlandningsplats och visa att nödlandningen kan ske på vald plats.

Grunderna för en lyckad nödlandning beror till stor del på elevens situationsmedvetenhet om var lämplig nödlandningsterräng finns.

Nödträning skall också ge eleven medvetenhet om att  ju högre man flyger desto mer tid finns för förberedelse inför en eventuell nödlandning.

Rätt utförda genomförs dom allra flesta nödlandningar utan personskador.

Även den grundläggande instrumentutbildning som ingår i PPL-utbildningen skall ses som en nödträning, eftersom målet med denna är att ge piloten kunskap att, i händelse av flygning in i moln, med bibehållen höjd vända tillbaka ut i klar sikt.                      (sidbörjan)

Navigering

Befogenheterna för en PPL-pilot är att flyga enligt visuella flygregler (VFR) som enkelt innebär flygning i väder med bra sikt, gärna över 20 km, och bra höjd till undersida moln, gärna över 2000 ft (600 m).

Under teorikursen har eleven fått grundläggande kunskaper om navigeringsberäkningar, prestandaberäkningar och meteorologi, och i detta skede skall dom omsättas i praktiken.

PPL-pilotens flygningar sker oftast längs sträckor eller på höjder där tillgången till trafikflygets navigationshjälpmedel är mycket begränsade, även om GPS-tekniken idag underlättar mycket.

En GPS är dock strömberoende och beroende av information från satelliterna och båda delarna kan fallera.

Därför ingår som en viktig del i PPL-utbildningen att med hjälp av karta, kompass, klocka och en välgjord planering genomföra flygningar längs en bestämd rutt. Träning i detta sker i varierande väder och på olika höjder. Viss träning sker också som ren orienteringsflygning = läsa kartan och hitta till bestämt mål (flygplats)

Syftet med navigeringsträningen är att den blivande PPL-piloten skall känna trygghet inför kommande flygningar till andra flygplatser, nära eller längre bort.           (sidbörjan)

Ensamflygning (Enkelkommando – EK)

I PPL-utbildningen ingår minst 10 tim EK-flygning, flygning där eleven är ensam i flygplanet med instruktören tålmodigt väntande på marken.

Första EK-flygningen är den största händelsen i pilotutbildningen, och händer någon gång under TGL-träningen när instruktören känner sig trygg med att landningarna fungerar bra för eleven och väder/trafikförhållandena är dom rätta. Första EK-passet sker i trafikvarvet med tre till fyra TGL.

Därefter varvas utbildningen med flygningar med instruktör och EK. EK-flygningarna omfattar normal manöverträning, TGL samt kortare och längre navigeringar.

Att se flygelevens leende efter första EK-flygningen är bland dom större tillfredställelserna för instruktören.

Syftet med EK-flygningarna är att träna elevens befälhavarskap och att ge denna tillfälle att omsätta alla teorikunskper i praktisk tillämpning.

Hantering av flygplanet på marken

Taxning och rangering av flygplan är dom  situationer där flest antal skador uppstår. Därför lägger vi stor vikt av att denna hantering skall ske med varsamhet och eftertanke.

Träningen i rangering och taxning är ett moment i varje flyglektion, liksom tillsynen för flygning och omhändertagandet av flygplanet efter flygning.

Många tror att flygningen är klar när hjulen tar i banan vid landning, men fel, fel. Flygningen avslutas när flygplanet utan skador står i hangar eller förankrat på parkeringsplats och resedagboken är ifylld och flygningen loggad enligt klubbens rutiner.

Flygprov

När din instruktör bedömer att du behärskar alla momenten och visar bra “airmenship”, att teoriprov, tekniska prov, språkprov och kommunikationsprov är klara och godkända är det dags för nästa stora händelse i din pilotutbildning, flygprovet, som om det är godkänt ger dig rättighet och möjlighet att fortsätta utbildningen på egen hand. En pilot blir aldrig färdigutbildad.