Inledning
En flygutbildning inleds vanligtvis med teori. Syftet med teorin är att lära den blivande piloten (dig!) hur flygplanet fungerar i teorin, hur man planerar och genomför en flygning på ett säkert sätt, vilka lagar och regler som gäller i luften samt hur människan (piloten) fungerar i en flygsituation. Dessutom ska teorin utgöra en bra grund för den praktiska flygskolningen. Med få undantag är teorikraven desamma för PPL-, LAPL- och UL-certifikat. Praktisk information kring kursstart, schema, m.m. återfinns under Årets teorikurs.
Innehåll
Flygplanet
Formellt är teorin indelad i nio ämnen. Ämnet Luftfartyg generellt handlar om hur flygplanet är uppbyggt, vad de olika delarna på planet kallas och hur de fungerar. Som blivande pilot är det naturligtvis viktigt att förstå hur elsystemet, instrumenten eller motorn fungerar. Dessutom lär du dig att prata samma språk som din flyglärare och dina blivande pilotkollegor.
I Flygningens grundprinciper lär du dig “varför flygplanet flyger”, speciellt hur de olika vingytorna och rodren genererar lyftkrafter. Luftmotståndets inverkan och vad som händer om man flyger flygplanet för snabbt eller långsamt är några viktiga saker som du som pilot behöver förstå när du sitter framför spakarna. Likaså hur du ska agera om du får motorstopp och vill glidflyga så långt som möjligt för att nå ett landningsbart fält.
Planering
Som befälhavare på ett flygplan kommer du att vara ansvarig för en eller flera personers liv. Förutom att kunna hitta till er destination behöver du ha koll på saker som: Kan jag starta med så här många personer ombord? Hur mycket bränsle kommer vi att behöva? Är vädret på sträckan flygbart? Själva navigationen studerar du i ämnet Navigation och färdplanering. Hur navigerar man efter en flygkarta? Var finns det hinder, t.ex. berg eller vindkraftverk? Vilka höjder är säkra att flyga på? I ämnet Prestanda och färdplanering lär du dig hur du ska planera flygningen så att ni får bra säkerhetsmarginaler. Hur mycket bränsle behöver vi? Hur stor total last kan flygplanet ta? Hur ska jag lasta planet (var hamnar tyngdpunkten)? Är den startbana jag har tillräckligt lång? Du kommer också att få lära dig hur du hittar i flygplanets “bruksanvisning” (Pilot’s Operating Handbook, POH).
Som pilot kommer du att vara utsatt för vädrets makter. Att Meteorologi-ämnet ingår bör därför inte vara någon överraskning. Ämnet innehåller dels allmänbildande saker om fuktighet, nederbörd, lågtryck och fronter, dels väderfenomen som är speciellt viktiga för luftfarten, t.ex. isbildning, turbulens, dimma och molntyper. Dessutom ingår att lära sig vilka hjälpmedel, t.ex. vädertelegram och prognoskartor, som är tillgängliga samt att förstå dessa.
Lagar och regler
Vad man får och inte får göra i luften styrs av lagar och internationella avtal. I ämnet Luftfartssystemet och säkerhetsstandarder behandlas vilka regler som gäller för t.ex. certifikat, olika typer av luftrum och VFR-flygning (flygning enligt visuella flygregler). Trafikregler i luften och vilka flygkontrollorgan som finns ingår också. Ämnet Operativa procedurer handlar bl.a. om vilka publikationer man ska söka i för att hitta t.ex. flygplatsers öppettider samt hur man ska agera vid nödlandningar.
När man kommunicerar via flygradio använder man en fraseologi, ett standardiserat språk som minskar risken för missförstånd. Det tredje regelämnet, Flygradiotelefoni, handlar om hur man använder sån fraseologi, t.ex. hur man bokstaverar ord, vilka standardfraser som används i olika skeden av en flygning och vilka speciella regler som gäller i en nödsituation.
Piloten
Människan må alltid ha drömt om att flyga, men människan är inte skapt för att flyga! Om detta handlar ämnet Människans förutsättningar och begränsningar. Dels behandlas vilka fysiska begränsningar människan har, exempelvis effekterna av syrebrist på hög höjd och olika typer av sinnesvillor (syn, hörsel, balans) som kan lura en pilot i framför allt dålig sikt. Dels behandlas psykologiska aspekter på flygandet, speciellt beslutsfattande, beteenden och attityder samt stress. Att vara medveten om sina egna begränsningar är mycket viktigt som pilot. Är jag i tillräckligt bra flygtrim för att flyga i den här vinden? Beslutet att ställa in en planerad flygning kan vara det svåraste beslut en privatpilot kan ta, speciellt om man har “lovat” vänner och bekanta en flygtur. Även om ingen teorikurs kan lära dig hantera såna beslut i praktiken så är det nödvändigt att vara medveten om svårigheterna som kan uppstå.
Upplägg
Teorikurser för PPL-, LAPL- och UL-certifikat anordnas av Umeå flygklubb (UFK), som har Transportstyrelsens tillstånd för flygutbildning. Normalt är det en kvällsträff på 3 timmar varje måndag. Utöver det bör du räkna med c:a 6 timmar egna studier.
Teorikursen börjar formellt i augusti och slutar i maj. I undantagsfall kan det finnas möjlighet att ansluta till kursen efter kursstart. De flesta ämnena läses ett i taget (regelämnena läses tillsammans). Varje ämne gås igenom under två-fem träffar. Därefter ges möjlighet till s.k. skolprov (qualification test) i ämnet. Ett godkänt skolprov ger LAPL/PPL-eleven möjlighet att skriva ett s.k. “skarpt” prov för Transportstyrelsen (TS) i samma ämne. För UL-elever är Umeå flygklubb examinerande enhet så där räknas skolprovet som “skarpt”. För att bli godkänd på teoriutbildningen krävs godkända skarpa prov i alla nio ämnen inom en period av 18 månader.